Yeeeeeeeee

Jag åker hem imorgon. Jag åker på riktigt hem imorgon. Kan knappt fatta det. Som jag har længtat! Jag har længtat sen jag satte min fot på det hær stællet. Men bara før att jag visste att just denna resa skulle bli en pærs. Fast jag tænkte att det skulle bli en enkel match...ændå. Mænniskans sætt att pendla mellan hopp och førtvivlan.

Det enda jag sett av det hær stællet på jorden ær ca 5 km's radie kring sjukhuset, max. Egentligen bara åt ett håll, dær det finns matvaruaffær och bankomat. Fræmst det senare. Før mat har det då inte varit ett øverflød av. Sen har jag sett utsikten från "mitt" fønster på 5:e våningen på Ortoped sængeavd 1. Det ær væl i stort sett det.

Jag har utøkat mitt norska ordførråd: "Dostol" (= toastol) och "lomme" (= ficka)
Pinsamt nog kommer jag på mig sjælv med att anvænda norska ord på svenskt vis i samspråk med mina norska kolleger. Antagligen før att jag ska slippa se deras anstræninging nær de ska førsøka førstå vad jag sæger och før att jag ska slippa førklara om vad jag pratar om.

Norrmæn ær f ø vældigt insatta i vårt svenska kungahus. Jag har fått diverse frågor i veckan om vår prinsessas kærleksliv med Jonas. Som om jag skulle veta??? Idag ær de bestørta øver att førlovningen ær bruten. De visste jag inte ens førræn de frågade mig om det också. Så otroligt ointressant...

Det enda jag bryr mig om just nu ær att komma på flyget hem. Jag skiter faktiskt høgaktningsfullt i det svenska kungahuset, och alla andra før den delen också.

Än så länge lungt..

Kl är straxt före midnatt och jag har redan tråkigt. Leker lite med min webcam under tiden. Kollat på en film på tv. Druckigt tre koppar kaffe. Jag är hungrig som vanligt med har satt kl 01.00 som tidigaste tid för mat. Annars blir jag hungrig igen innan det är morgon.

Förra natten drack jag två stycken Burn (Red bull) och var oförskämt pigg hela natten. Tror jag hittat min nya drog! Gick därför till butiken igen idag för att stascha upp ett förråd av energidryck men då var dom slut, helskottas också. Men jag hittade en annan som heter Battery...låter lovande! Konstaterade samtidigt jag shoppade min nya drog att de säljer öl och cider i matbutikerna här i Norge. Ja alltså motsvarande vår mellan o starköl. Kunde samtidigt konstatera att med dom priserna är det ingen riskt att man blir alkoholist.

Jag lyckades med en liten löparrunda idag igen *stolt*. Längs med havet. Kunde ha varit bedårande vacker vy om det inte vore för alla tunga moln (askmoln) och en lämplig dos hagel. Väl tillbaka är det alltid också lika spännande att krypa in i duschen och se om man kommer ur den utan att ha duschdraperiet runtsnott hela kroppen. Bara det är ett gympass i sig.

Nä, dags att jobba lite...tjingeling.

Rensat mobilen

Jag har roat mig med att kolla igenom mina ca 40 foton som fanns i min mobil. Det mesta var bara skräp. Ni vet suddiga festkort o sånt. Men några har jag valt att ladda ner här mest som kuriosa, inget världsomvälvande direkt. Men lite om året som gått kan man kanske säga:

Jag blev med radhus för 2 år sen. Detta är en del av min elända trädgård. Jäkla slänt! Hundarna springer sönder allt jag försöker plantera. Då gick jag över till sten, vilka de bär bort så fort jag vänder ryggen till. Är väl lika bra att asfaltera skiten. Kolla i vänstra hörnet så ser ni en vovve som gör ett försök att släntra ner osynligt...HA, matte har bildbevis!

Så har vi då mitt berömda hallprojekt. När jag inte burit sten från gräsmatta till slänt så har jag rivit plastmattor o spacklat väggar. Och när det var gjort återstod att skrapa och slipa och skrapa och slipa bort allt papp och lim från varje trappsteg. 14 st trappsteg, 15 med avsatsen. Nu är dock trappen klar, det tog ett och ett halvt år. Slutgörat fick målare och mattläggare fixa. Tack gode gud för rotavdraget...och en schysst bankman!

Det här är Mette-tjejen. En utav alla våra dagliga skogspromenader. Detta är på höstkanten som synes. Mette har alltid denna uppsyn :-) Hon bor nu hos fam Hämphäla inne i stan och trivs alldeles utmärkt.

Allas vår coola kille Karlsson blev pappa till ett härligt gäng valpar. Här gosar Cecilia med två utav dem. Ack Ack så ljuvligt med valpar!

Jaha, ett festkort där det syns vilka som är på bilden, fantastiskt! Vi är rätt sliriga här, jag och Ulrika. En kväll när vi "bara skulle ta en öl"...och det blev många fler än så. Men kul har vi alltid!

Å så kom den jäkla vintern. Värsta i mannaminne! Vintern då jag på allvar ångrade att jag ägde hus. Skottade och skottade och skottade. På bilden har jag varit uppe på garagetaket och skottat. Låt oss säga att jag inte behövde någon stege när jag skulle ner därifrån igen, det var bara att kliva rakt ner på snöhögen. Vår trapp in är där under all snö någonstans. Evelyn ogillade läget. Karlsson tyckte det var skitspännande.

Jamen så kom våren då och jag fick äntligen åka till Norge och vidga mina vyer! Så här ser man ut efter att ha jobbat 12 h natt för att sen vara tvungen att gå 6 km i hällregn till ett jäkla skattekontor...not fresh m a o.

Och här slutar bildkavalkaden för längre än så har jag inte kommit....still in Norway and still not fresh :-)

Livet är en utmaning.

Hittills har jag:

* läst ut Unni Drogges bok "Boven i mitt drama kallas kärlek". Den fick jag av min kära mor i julklapp. Att den handlar om en kvinna som blir misshandlad både psykiskt o fysiskt är knappast en slump. Den var jobbig att läsa...men läsvärd. Som en fin överraskning hittade jag mitt försvunna bio-presentkort i samma bok, även det en julklapp av morsan.

* bestämt mig för vilka 2 artiklar jag ska använda i mitt paper som ska vara inne om någon vecka. Mitt mål var att ha allt klart innan det är dags för hemfärd. Någonstans känner jag på mig att så kommer fallet inte att vara.

* sett tre chick-flick filmer. Mest bara för att få pausa från all norska.

* spenderat x antal timmar på nätet. Who is counting anyway...

* fixat skattekort. Det var en bedrift. Efter 12 h's nattpass får jag i spöregn gå 3.5 km till skattekontoret för att spendera en halvtimme i ett överfullt väntrum. Sen gå hem i samma spöregn de 3.5 km hem igen. Jag kan säga att det gick att vrida vatten ur mina trosor när jag kom "hem". Not cool.

* fattat att norskt kaffe är förbannat blaskigt. Jag går ingenstans utan min Nescafé-burk nerpackad i ryggan.

* insett att det kommer att bli jäkligt tufft att leva på havregrynsgröt, nudlar och proteindrinkar ytterligare 8 dygn. Längtar redan nu efter pizza, godis o bärs...i den ordningen ungefär.

3 gjorda, 10 kvar....

Det är med att dejta på nätet är då tråkigt. Hur orkar folk? Sitta o skriva, fråga samma frågor, få samma svar. Alla är ju så himla bra o käcka på nätet. Alla har 1000 fritidsintressen och har superduper präktiga barn och världens bästa jobb. Finns knappt några nackdelar. Möjligtvis att vintern varit lite väl kall o lite väl mycket snö, och nu längtar man efter våren. And so on....gääääsp....Jag som knappt har tålamod annars funkar ju inte i nätdejtingvärlden alls. Får lägga ner. Har ju ändå gett det sina nästan 2 veckor.

Nä fasiken, lite action nu vore inte dumt! Tyvärr sitter jag strandad i Ålesund dessvärre. All action får vänta i 10 dgr till är jag rädd. För här händer inte mycket. Surrat lite med en trevlig syrra inatt o hon tyckte absolut att jag ska komma hit och jobba igen, på sommaren, då e de grejt här i Ålesund. Och alla är snälla säger hon, lätt att få kontakt med folk. Fick tips om en pub som lär ska vara vida berömd. (Jaha, så sas det om Sundsvall också vill jag minnas...Riktigt så lätt brukar det inte vara när det kommer till kritan. ) Jag får se om jag får tillfälle att kolla in Ålesund sommartid, känna den där trevligheten på pulsen. Det vore ju nice med lite omväxling. Rastlös som man är...

The place to be

För några dagar sedan la jag upp en profil på en sån där dejtingsida. Det är tydligen så man träffar kärleken nuförtiden har jag fått höra. Jag tänkte bara frikostigt dela med mig utav några erbjudanden jag fått hittills, bl a detta:


"Jag är 91+, mycket vital för min ålder, viril och på alerten, en riktig gentleman.

Jag har nu bestämt mig för att träffa en ung och vacker kvinna, leva loppan med dig och min förmögenhet innan rullgardinen dras ned.

Mina intressen är resor, golf, slalom, disco och kampsporter samt sköna hemmakvällar med dig."

Va tror ni, ska jag satsa?

Vältränad o kaxig

Jag har tagit mig för en "mission". Den innebär att jag ska prova på olika träningsformer, även sådana som jag är övertygad om inte är för mig. Som t ex spinning. Såååå tråkigt. Jag gillar inte ens att cykla ute i naturen, det är ju så tradigt. Varför då sätta sig i en mörk lokal o låsa fast fötterna i en stillastående cykel. Man svettas nåt så in i h-vete o man kommer ingen vart! Men jag gjorde det iaf. Och det var fortfarande inget för mig, tack o hej.

Idag stod Afrodans på schemat. Jag provade något dylikt för säkert över 10 år sedan. En skum ledare utklädd i färgglada dukar (ja vad heter det då?) skulle ha en grupp att "så frön" o "bruka jorden" och den ena symbolismen efter den andra. Jag tyckte det var fånigt och fick aldrig upp någon fart eller känsla. Men, skam den som ger sig. Gav mig på ett nytt försök i dag då. Startade upp lite avmätt med uppvärming, blev knappt flåsig. Sen upptempo med högre volym och nya rörelser enligt lite av ett aerobicupplägg. Det var där någonstans som min puls gick igång och med det min kropp! När det hela var över var jag nyfrälst! Jag var lycklig, euforisk och jag hade nästan mött Jesus där bland alla trumvirvlar!
Ledaren gav oss en applåd för vårt engagemang och var snäll nog att informera oss om att man möjligtvis kan ha träningsvärk i ryggen dagen efter. Äääh, va fasiken. Jag kände nada, var ju hög som ett hus och mina synapser i hjärnan jobbade allt vad de kunde för att ta emot alla lyckohormoner. Sällan stellan att jag har träningsvärk. Jag är ju stark och vältränad.

Nu ikväll är jag inte lika kaxig, eller hög för den delen (bara lite). Nu har jag ONT. Min rygg har körts över av något stort och tungt! Och detta skulle ju inte kännas förrän imorgon. Fusk!

Känner på mig att allt kommer att vara "mission impossible" imorgon....